Hej där! Välkommen till Filmkommunikation.se

Petter Schanche – filmproducent, entreprenör och kommunikatör – skriver om kommunikation med film och rörlig media.

Funderar du på att låta producera en film, men vet inte vem du ska vända dig till?

För den oinvigde filmbeställaren finns det några termer som kan vara bra att hålla koll på. Listan på branschlingo kan förstås göras hur lång som helst, men här redogör jag för olika sorters företag, byråer och produktionsbolag som du kan komma i kontakt med i ett initierande skede.

Byrå (traditionell reklam/kommunikationsbyrå)
Byrån i traditionell mening står för det strategiska arbetet i ett kommunikationsuppdrag: att lyssna in er kommunikativa utmaning och komma med förslag på hur ni lösa den. Byrån gör sällan själva produktionen, utan hyr ofta in produktionsbolag som skapar själva filmen. Byrån kan dock fungera som ett nav som tar in andra kompetenser som också krävs inom ramarna för projektet (webb, print etc.).

Många produktionsbolag har idag en byrås strategiska kompetens inom just sitt specialområde. Så om du redan vet att du ska göra film – gå direkt till produktionsbolaget istället!

Filmbyrå
Är en ny term som några produktionsbolag lobbar för att ska bli en ”accepterad” term. I själva verket är det ett vanligt produktionsbolag som vill att beställarna ska komma direkt till dem istället för att gå via en byrå.

Mediabyrå
Är ett mellanled mellan kunden och företagen som erbjuder annonsutrymme (exempelvis TV4, SF, Aftonbladet, DN etc.). De erbjuder också strategisk hjälp vid val mellan olika annonsutrymmen – vilka medier, vilken omfattning etc. Har sällan något att göra med själva produktionen av filmen/annonsen.

Produktionsbolag
Produktionsbolaget skapar själva filmen. Deras roll är i kort att projektleda hela produktionen fram till färdig film. Ett bra produktionsbolag (tyvärr inte alla) har strategisk kommunikationskompetens, så de kan lyssna in ert behov och ta fram en skräddarsydd filmidé som kommer fungera inom de kommunikativa ramarna.

Produktionsbolagets viktigaste kompetens är inte att kunna göra ”snygga filmer” – det är att kunna filmmediet, att veta vad som fungerar och inte fungerar på film.

Fortfarande osäker?
Glöm inte att du alltid kan fråga om referenser och be att få se hur bolaget har hjälpt andra. Be också att få ett förutsättningslöst möte med dem. Du kommer känna det i magen när du har träffat rätt leverantör.

Den amerikanska branschtidningen Adweek har publicerat sin topp 10 bästa reklamfilmer för 2014. Jag har tittat på dem och listat några intressanta trender ur ett kommunikationsperspektiv.

1. Content vinner som vanligt (inget nytt under solen)

2. Ingen av filmerna är under 60 sekunder (längre spot=mer storytelling=starkare effekt)

3. Flera av filmerna saknar helt dialog (utan språk slipper du språkbarriärer)

4. En PR-kupp på liten skala i verkligheten blir stor skala på nätet.

Mina två favoriter från topplistan hittar du nedan. En enkel och hjärtskärande och en extremt visuell och humoristisk.

Många intressanta och relevanta filmer som publiceras på webben missas helt av publiken. En bidragande orsak är att många glömmer bort att välja en bra visningsbild.

En dålig visningsbild på din webbfilm innebär en stor risk för att du går miste om tittare. Visningsbilden (eng: thumbnail) är den bild som visas i videospelarens fönster innan du har klickat igång en video. Alla de vanligaste videospelarna som finns idag innehåller funktionen att du kan välja visningsbild när du laddar upp en film på webben.

Tyvärr är det väldigt vanligt att man missar detta och istället låter videospelaren generera en automatisk visningsbild. Resultatet blir ofta en nonsensbild som inte alls lockar tittare.

Exempel

Dålig290

Bra290

Ovan: Två möjliga visningsbilder för samma film. Om du vore intresserad av riskbedömningar, vilken skulle du klicka på?

Tänk på visningsbilden som en reklamaffisch för din film. Den bör avslöja precis lagom mycket, så att man vill ta reda på resten!

En bra visningsbild lockar tittaren att börja spela upp filmen, t.ex. med en utmanande bild, en fråga eller något annat som fångar intresset. Bilden bör spegla innehållet, men inte avslöja för mycket. Den får gärna vara lite provokativ – men inte osmaklig. Du vill ju att din film ska kunna spridas, inte att man ska scrolla förbi den när den dyker upp t.ex. i ett facebook-flöde.

En bra visningsbild är minst lika viktigt som en bra rubrik!

Du skulle väl inte publicera en bok utan ett omslag? Eller skriva en debattartikel utan en bra rubrik? Så gå inte miste om tittare i onödan! Har du först lagt tid och resurser på att ta fram en bra film, så vore det ju synd om tittarna missar den på grund av en dålig visningsbild. Det tar inte lång tid att skapa och ladda upp en egen visningsbild, och det spelar större roll än du tror!

Inspiration?
Du behöver inte uppfinna hjulet på nytt! Du kan hämta inspiration från de mest populära kanalerna/användarna på YouTube. En av mina favoriter är AsapScience (exempel nedan), som använder samma grepp för alla sina filmer.

 

Jag snubblade över denna video på Ebba och Adams resumé-blogg: Ett bra exempel på hur ett sushirestaurang i Portland, USA använder storytelling för att differentiera sig mot sina konkurrenter.

Avsändaren, Bamboo Sushi, är tydligen världens första hållbarhetscertifierade sushirestaurang. Därför har de gjort denna film om hur fiskeindustrin gör fel och hur de skulle kunna göra rätt.

Varför lägga så mycket energi på en film?
Tydligen tog det 7 månader att göra den här filmen, och den var förmodligen inte billig. Varför har man gjort så? Kunde ägarna till Bamboo Sushi inte lika gärna gjort en enklare film, t.ex. en intervju där någon berättar om problematiken för tittarna?

Hade man inte lika gärna kunnat göra en intervju med ägarna istället, och sparat en massa tid och pengar?

Ja – klart man hade kunnat göra det. Men då hade den nog knappast nått en publik utanför restaurangägarnas egna vänkrets. Istället får den hundratusentals visningar på nätet och når ända bort till oss här i skandinavien.

Vad är det då som gör att den här filmen funkar?
Är det att den är gjord på ett kreativt sätt? Nja – det bidrar, men jag skulle säga att det är främst två andra anledningar:

1. Filmen berättar en historia
Vi människor är suckers för en väl berättad historia. Vi helt enkelt måste se hur det slutar. Här har man satsat på att göra en riktigt effektfull story.

2. Filmen säger inte vad den menar – den visar det
Istället för att någon bara sitter och pratar om ”den fula fiskeindustrin” i form av siffror och fakta, så visar man konsekvensen istället (á la bilden vid 02:19).

Mina kommentarer
En risk med filmer som denna är att storyn får allt fokus – och att man inte kopplar riktigt till avsändaren. Och så tycker jag är fallet med denna film (man har lyckats bättre i detta exempel). Man borde ha integrerat Bamboo Sushis varumärke på ett tydligare sätt. Speciellt när budskapet (hållbarhet) är något som många andra också använder.

Kom ihåg att vara tydlig med avsändaren, och se upp med tunga monologer!

Generellt sett tycker jag också att filmer som helt och hållet bygger på en monolog lätt blir tråkiga. Den här filmen klarar sig, men den ligger på gränsen. Jag tycker att man tappar lite i mitten när speakern börjar nämna antal ton och procent spill. Men trots det är detta på det stora hela en väldigt bra film!

Ska du hålla en föreläsning, en kurs eller en informationsträff? Har du ett komplext eller ”tråkigt” ämne, som du vill att publiken ska vilja engagera sig i? Då kan det vara en bra idé att ha en kort film som introduktion för att kickstarta en konstruktiv diskussion.

Tre goda exempel
Här kommer tre olika filmexempel med helt olika syften och målgrupper. Samtliga filmer har producerats av Pophunters Film & TV. Utifrån dessa exempel listar jag några saker du bör tänka på.
 
1. ”Margaretas Väg”
Avsändare: Sveriges Kommuner och Landsting
Syfte: Få chefer och beslutsfattare inom äldreomsorgen att diskutera nya arbetssätt och motivera till förändring.

Här har vi en film med ett intressant format. Första halvan av filmen är en rent känslomässig historia. Det är först efter 3 minuter som filmen börjar kommunicera fakta.

Berätta en historia – inte bara fakta
Medan man kan argumentera för att de första minutrarna är helt ovidkommande, att det är i slutet som poängen kommer, så är det faktiskt tvärtom: det är de första minutrarna som berör, som gör att man blir engagerad och vill diskutera. Skulle man klippa bort den delen, så har man egentligen bara en glorifierad powerpoint kvar.

Mötesformatet avgör hur lång filmen kan vara
Filmen är c:a 5 minuter lång, vilket kan tyckas långt ur ett webb-perspektiv men är helt okej i ett mötessammanhang. När du väl har lyckats samla din publik på plats så har du större svängrum längdmässigt eftersom tittarna ändå har bestämt sig för att spendera tid och uppmärksamhet på vad du ska säga.

 
2. ”Escape”
Avsändare: Noll Tolerans mot Mobbning
Syfte: Få högstadieungdomar att prata om nätmobbning i en klassrumssituation.

Här har vi en helt annan typ av film. Den riktar sig mot skolungdomar i högstadiet och har ett rent emotionellt tilltal. Den visar hur en relativt oskyldig handling kan få oproportionerligt stora konsekvenser på nätet. Också här är filmen tänkt att ses i grupp, vilket gör den relativt lång i jämförelse med en typisk webbfilm.

Säg inte vad du menar – visa det
Tänk dig att avsändaren bakom den här filmen istället hade kört en powerpoint, och försökt berätta för åskådarna varför man ska vara försiktig på nätet. Hade det lyckats med en grupp skoltrötta ungdomar? Det tror i alla fall inte jag.
Anledningen till att den här filmen fungerar är att den visar den vad som kan hända. Ingenting i filmen säger ”gör såhär” eller ”tänk på att”. Istället lämnar man det till tittaren att själv analysera – varför blev det såhär?

 
3. ”Hot&Våld”
Avsändare: Landstinget i Uppsala Län.
Syfte: Få medarbetare att vilja diskutera och sätta upp gemensamma rutiner för hantering av hot och våld på arbetsplatsen

OBS! Klippet ovan är en trailer. För att se hela filmen behöver du registrera dig.

Här har vi en tredje typ av film(er). Den riktar sig till en nischad målgrupp – personal inom vård och omsorg – och visas på arbetsplatsträffar ute i verksamheterna. Filmen följer en utsatt sköterska genom en serie händelser som alla kunde ha hanterats bättre, och kanske helt och hållet förebyggts med rätt rutiner.

Ställ EN fråga per film och lägg in tid till eftertanke
Filmen bygger på ett upplägg där man låter en serie kortare filmer ”leda” diskussioner kring olika ämnen. Det är ett grepp som är användbart i många situationer: att istället för att göra en enda lång film dela in ämnet i kortare filmer som hänger ihop med varandra.
Detta angreppssätt är nödvändigt när man har många olika frågor som ska avhandlas. För när du väl har ställt en fråga måste du ge publiken en chans att diskutera och bearbeta vad de just sett. Annars, om du direkt låter filmen gå vidare till nästa fråga, så kommer tittaren hinna glömma bort den första frågan.

Var beredd på diskussionen!
Genom att öppna ett möte med en välproducerad film kan du förvandla de mest triviala problem till heta potatisar. Men tänk också på att ha en ordentlig strategi för att styra diskussionerna som följer i rätt riktning. T.ex. kan det vara en bra idé att ha några förberedda frågor och svar samlade i en handledning.

Låter det krångligt?
Vill du ha förslag på hur just du skulle kunna utforma en diskussionsstartande film till ditt möte? Hör av dig till oss på Pophunters för att få kostnadsfri rådgivning och offert.

 

Om jag säger säkerhetsdemonstration – vad tänker du då?
Jag brukar säga att allt kan göras intressant med rätt idé. Här har vi det yttersta beviset för det. Jag vet att denna film har cirkulerat väldigt länge på nätet redan. Men jag ville ändå kommentera den, eftersom den är ett klockrent exempel.

‘Men vi är ju inte som Virgin!’
Nej, det förstår jag ju såklart. Virgin är ganska extrema i sin kommunikation. Men även om er företagskultur inte tillåter sådana utsvävningar finns det tre lärdomar att dra ur denna film:

1. En bra film speglar avsändarens identitet.
De flesta har nog någon slags relation till Virgin. Grundaren Richard Branson är ju inte känd för att göra som alla andra, om man säger så. Och denna film är inget undantag.  Här har Virgin verkligen låtit sin företagshistoria genomsyra kommunikationen. Och det funkar. Filmen stärker och upprätthåller varumärket.

2. Avskalad miljö för att undvika störande detaljer
Ett problem med säkerhetsfilmer som dessa är att flygbolag ofta har ett antal olika flygmodeller i sin flotta. Och varje flygmodell ser lite olika ut (Därför är många vanliga säkerhetsfilmer animerade). Här har man undvikit det på ett elegant sätt genom att helt enkelt inte filma i ett flygplan över huvud taget! Tack vare det twistade upplägget köper man det som tittare.

Den stora vinsten här är dock inte bara att man slipper göra flera olika versioner av filmen. Nej, det är att det faktiskt blir fokus på säkerheten – inte på vad det är för färg på stolarna.

3. Våga ta ut svängarna – utan att tappa tydlighet.
En liten kommentar till. Även om den här filmen är ganska flippad – så är den otroligt tydlig när det väl gäller. Dels finns det en textremsa längst ned i bild under hela filmen. Visst är också den lite flippad bitvis – men det funkar! Dels är den väldigt tydlig när det väl kommer till säkerhetsmomenten. Som när man demonstrerar hur bältet fungerar.

Ett föredöme fler säkerhetsavdelningar borde ta efter, helt enkelt!

 

När jag är ute och träffar företag så får jag ofta frågan: vad kostar det att beställa en film? Och tyvärr finns det inget enkelt svar på frågan, för en film kan kosta precis hur mycket eller hur lite som helst.

En film kan göras på tusen sätt
Det finns oändligt många olika sätt att göra film. Man kan göra allt ifrån ett enkelt bildspel med musik och speakerröst – till jätteproduktioner med stora team, dyr utrustning, kända skådespelare och avancerade animationer. Så sammantaget kan en film kosta allt mellan ett par tusen till flera miljoner kronor.

Vad är det egentligen som kostar?
Att producera en film handlar om att först utveckla en idé. Och beroende på hur komplext ämnet är tar det olika lång tid att få fram ett manus.
Nästa steg är inspelningen: att hitta inspelningsplatser, ev. skådespelare, hyra in utrustning och anlita ett teknisk team (fotografer, regissörer, ljudtekniker etc.). Det är ofta denna del som är mest resurskrävande. Inte sällan går 2/3 av pengen åt till inspelningen.
När man har spelat in allt material kommer man till efterbearbetningen. Det är då allt material klipps ihop, musik och ev. animationer skapas. Detta är ofta den mest tidskrävande delen av processen, som ibland tar flera månader.

Budget = bränsle
Som du förstår så orsakar alla dessa steg kostnader. Och kostnaden har direkta paralleller med vilken idé man väljer. Vissa idéer kräver många inspelningsdagar med stort team, andra kanske klarar sig men en dag med ett enkelt team. Vissa filmer kräver mycket avancerade 3D-animationer och specialkomponerad musik. Och ibland räcker det med en halvdag i klippstudion. Beroende på typen av uppdrag behöver man också anlita olika seniora/juniora (dyra/billiga) kompetenser. Kort sagt kan man säga att kvalitet kostar. Ju mer pengar du lägger på din film, ju större resurser har t.ex. en regissör att jobba med. En storslagen idé kostar mer än en enkel.

Det handlar om att hitta en rimlig nivå
Självklart kan inte alla lägga miljonbudgetar på sina filmer. Alla lever och verkar i sin verklighet, med sina förutättningar och resurser. Och därför är det där man måste börja – vad är rimligt för dig?

”En bra film kostar inte pengar – den tjänar pengar”
Det här är en devis som jag tycker borde vara självklar för alla. Men tyvärr tänker inte alla produktionsbolag så. Att beställa en film är ju ofta en ganska stor investering. Och hela tanken med filmen är ju att den på ett eller annat sätt ska tjäna pengar till dig genom ökad försäljning, ökad varumärkeskännedom, sparade utbildningstimmar, ökad kundnöjdhet, eller vad det nu må vara. Och hur mycket ”nytta” filmen kan göra i rent ekonomiska termer är det bara du som vet.

Det är bara du som vet vad en film får kosta
Därför, när jag får frågan om vad filmen kommer kosta, så brukar jag vända på frågan: Vad får filmen kosta? För om du berättar det för mig så kan jag sedan ta fram en idé som passar inom dina ramar. Egentligen är det ju ingen skillnad mot om du ska köpa en bil. Du måste berätta för bilhandlaren om du vill ha en Skoda eller en Ferrari. Är du ute efter en skoda och får förslag på en ferrari så kommer du backa när du ser prislappen. Och vice versa så kommer du bli väldigt besviken på skodan om du ville ha en ferrari…

Tar du in fler offerter? Se till att ge samma budget
Det är inte ovanligt att man som beställare begär in offerter från olika bolag. Och då är det extra viktigt att du ger dem samma förutsättningar, alltså att du ger dem samma budget. Annars kanske det ena företaget kommer tillbaka med en ferrari och det andra en skoda – och hur ska du kunna jämföra dem?

Förvirrad?
Det är inte helt lätt första gången! Har du aldrig beställt film förut rekommenderar jag att du kontaktar ett produktionsbolag och har en diskussion med dem. De kan ge dig olika exempel på vad tidigare filmer har kostat, så får du ett ”hum” om vad det handlar om. Av samma anledning rekommenderar jag dig att ta kontakt med ett produktionsbolag i ett tidigt skede – så slipper du en ev. kalldusch när du genomfört halva projektet.

Du har säkert hört det förr: ”Om tio år kommer 80% av allt content på nätet vara film” (Chris Anderson). Själv brukar jag komplettera denna profetia med ett eget uttalande: ”…och majoriteten av dessa kommer vara bortkastad tid och pengar”.

90% av beställningsfilmerna fungerar inte
Denna högst ovetenskapliga siffra är min subjektiva bedömning. Det finns ingen mätning bakom. Men tar man på sig rätt glasögon är det lätt att se. Med webbens intåg ser vi mer och mer film. Trots den ökade konkurransen har, paradoxalt nog, kvalitén på producerat innehålle bara sjunkit och sjunkit över de senaste åren.

Det handlar inte om teknik…
Missförstå mig rätt! Vi ser idag mycket snyggt foto, tuffa animationer och coola effekter. Tekniken har blivit billigare. Alla kan idag spela in och spela upp HD-video med sina mobiltelefoner. Vem som helst kan göra en ”snygg film”. Denna teknikhets är kanske den starkast bidragande faktorn till att filmerna som görs bara blir sämre och sämre. 

…det handlar om storytelling!
För en bra film handlar inte om teknik. Snyggt foto, bra kameror och coola effekter är bara självändamål. Men det är så lätt att förstå teknik och yta, och därför får ofta den tekniska verkshöjden vara måttstocken när man pratar kvalité.
I beställningsfilm finns det alltid ett syfte, en målgrupp och ett budskap som ska förmedlas. Man har vissa kommunikativa mål som ska uppfyllas, en önskad effekt på tittaren. Och då är det i själva verket de mjuka värdena, dramaturgi och storytelling, som avgör om filmen har effekt eller inte.

Med rätt kunskap kan du lyckas
Att ta ett kommersiellt budskap och göra det till en film som verkligen fungerar är inte helt lätt. Men som tur är behöver du inte lära dig konsten själv. För det finns fortfarande många duktiga film-storytellers i världen. De är inte så många, men de finns där, och förändrar världen en film i taget. Det gäller bara för dig att hitta dem, förstå deras värld, och ge dem rätt förutsättningar.

Därför finns filmkommunikation.se
Jag som skriver här på filmkommunikation.se heter Petter Schanche. Jag äger och driver produktionsbolaget Pophunters, där jag dagligen jobbar med att hjälpa företag att kommunicera effektivare med film och rörlig media. Här på FK kommer jag att dela med mig av mina bästa tips, inspiration och kunskaper ”från andra sidan”, så att du kan bli en bättre filmkommunikatör.
Men bara för att förtydliga – detta är inte en blogg om hur du gör dina egna filmer. Det finns det redan ett ton av sajter om där ute. Nej, detta är en blogg för dig som idag eller i framtiden kommer beställa film professionellt av ett produktionsbolag. Min målsättning är att du som läser ska känna dig stärkt i din position som beställare – och kunna beställa filmer som faktiskt fungerar.

Är du redo? Då kör vi!

Efter stort intresse sätter vi tillsammans med NetCompetence upp en workshop i Stockholm den 18 november 2014 med temat ”Lyckas med film i utbildning”.

Workshopen kommer utgå från fyra ämnen:
– Hur och när ni ska arbeta med film
– Vilka är de vanligaste misstagen
– Praktiska råd och tips vad som fungerar
– Autentiska case

Efter workshopen kommer du ha fördjupade kunskaper i film som kommunikationsmedia och kunna implementera film på ett bättre sätt i era lärandeprocesser.

Workshopen leds av David Stavenow, regissör och manusförfattare. David har jobbat med beställningsfilm i mer än 25 år och skapat filmer åt namnkunniga kunder som ABB, GE Healthcare, Pepsi Cola, SAS, Scania, Volkswagen, Telia Sonera och Virgin Records för att bara nämna några. Han har själv varit i alla diken, gjort alla misstag och lärt sig den hårda vägen vad som faktiskt fungerar – och inte fungerar på film. På workshopen kommer han dela med sig av sina viktigaste lärdomar, och ge dig feedback på din strategi och dina idéer.

Anmälan till denna workshop sker via NetCompetence. Klicka här för att komma till anmälningsformuläret.

Workshop: Lyckas med film i utbildningen

Datum: Tisdagen den 18 november
Tid: Registrering och frukostbuffé 07.45, Workshop 08.00-12.00
Plats: Netcompetence, Klarabergsgatan 29, Stockholm
Pris: Workshopen kostar 4995 kr, Pophunters kunder erhåller 50% rabatt och betalar 2498 kr

Användningen av film i utbildning har formligen exploderat de senaste åren. Film ger stora möjligheter och går att använda till väldigt många områden inom utbildning. Samtidigt finns det områden där film är mindre lämpligt för att inte säga fel.

På Pophunters arbetar vi dagligen med att hjälpa kunder maximera effekten av film i bland annat utbildningar. Framför allt effektiva interaktiva utbildningar med klassiska filminslag. Denna typ av film ökar inlärningen och elevens intresse för utbildningen bland annat genom att den skapar motivation och lust att lära.

Tillsammans med Netcompetence kommer vi att berätta tips och trix för att få bästa effekten av film i utbildning. Vad skall du tänka på när du planerar din film?

Frukostseminarium: Film i utbildningen
Datum: Tisdagen den 7 oktober
Tid: Registrering och frukostbuffé 07.45, seminariet 08.15-09.00
Plats: Netcompetence, Kungsgatan 59
Pris: Seminariet är kostnadsfritt

© Petter Schanche 2014-2015

Scroll to Top